Hosta och vittnesbörd

Jag hostar och hostar i massor. Jag tål kanske inte Sverige, vad vet jag.
I mrogon börjar jag jobba, första gången ensam. Men det tror jag går bra. Jag ska mestadels sitta uppe och försöka hålla mig vaken.

Skrev med Vicki tidigare idag. Hon frågade om jag ville ha ett vittnesbörd på stormötet i Muonio nu nu på midsommar. På ungdomssamlingen. Så det ska jag ha, jag vet bara inte vad jag ska prata om. Men det får jag kolla på nu i veckan.
Men det känns ändå så kul att vi kan få ha vittnesbörd där! Helt fantastiskt!

Annars så är det lite konstigt nästan att vara i Sverige igen. Som att be "Fader vår" på svenska, hojja, jag kan ju inte den längre. På svenska alltså.
Det är nästan pinsamt.
Men tur att Gud förstår norska också!